Första boken om mig

Hej kära bloggen,

Nu var det verkligen länge sen jag skrev! Mycket har hänt, varav det största är att vi har fått en liten dotter. Hon heter Freja och är helt fantastisk!

Därför tänkte jag inleda den här hösten med att blogga om den första boken jag köpte till henne: ”Första boken om mig”, utgiven hos Rabén & Sjögren med illustrationer av Catarina Kruusval.

Det fanns flera liknande böcker att välja mellan i bokaffären, bland annat en med Elsa Beskows vackra illustrationer och en med Ilon Wiklands illustrationer ur Astrid Lindgrens sagovärld. Men jag valde ändå en bok med mer moderna bilder. De andra kändes nostalgiska över det gamla bondesamhället i Sverige och jag ville att den här boken skulle vara mer representativ för Frejas barndom. Det kändes också lättare att identifiera sig med figurerna i den här boken, som till stor del utgörs av djur.

Jag tycker att det är en väldigt fin idé med en bok om barnets första år, då jag tror att den kommer att vara väldigt rolig att bläddra i när barnet är lite större.

Kuvert för ID-band. Jag älskar de små igelkottarna!

Dessutom skulle vi säkert glömma tusen vackra minnen om vi bara hade foton att förlita oss på. Här finns det plats att skriva om graviditeten och förlossningen och till och med ett kuvert att lägga ID-banden från BB. Lyckligtvis sparade min partner dem!

Här finns också ett familjeträd och platser för foton på mormor och morfar m.fl. Det finns plats att skriva in när barnet för första gången log, när hen kröp och när hen sa sitt första ord, sidor om mat- och sovvanor och plats att skriva om barnets första årstider.

Eftersom Freja föddes precis när det började bli höst är det där vi får börja. Jag tycker att det här sammantaget är en jättefin bok och ser mycket fram emot att börja fylla i den! Den är precis som de andra jag sett baserat på två biologiska föräldrar av olika kön. Är det någon som vet om en liknande bok som är mer inkluderande?

♥Ta hand om er!♥

/Marta

Bladen brinner

Hej kära läsare!

Jag hoppas att ni alla redan lyssnar på den fantastiska barnbokspodden Bladen brinner? Om inte, gå in och lyssna bums!

Här  www.bladenbrinner.se

Avsnitt #16 kom ut idag och handlar bland annat om skildringar av vikingatiden, ALMA-priset, samt överviktiga barnbokskaraktärer och hur ovanligt det är. Jag längtar till varje avsnitt som kommer varannan torsdag – för mig är det ett perfekt sätt att komma i fokus inför arbetsdagen. Bara lyxen att få höra om barnböcker, författare och illustratörer och få hjälp att gå in i barnboksbubblan… Det är författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck som med stor entusiasm och humor berättar om intressanta ämnen som hur mammor skildras, om man får svära i böcker för barn, hur författare och illustratörer egentligen överlever ekonomiskt med mera. I det första avsnittet intervjuar de den underbara Barbro Lindgren och sedan har det fortsatt med bl a Ulf Stark, Meg Rosoff, Mårten Melin, Pija Lindenbaum med flera.

De senaste åren har barnbokutgivningen ökat, det startas nya förlag och fler skriver och illustrerar böcker för barn. Men samtidigt ges barnböcker ett relativt litet utrymme i media. Det är nästan som att det är lägre status att jobba med barnböcker än med vuxenböcker? Det talas också sällan om bra eller dåligt i barnböcker, kan det vara så att många tycker det är svårare att avgöra kvalité när det gäller böcker för barn? Samtidigt vet vi att barn och unga läser mindre och har sämre läsförståelse än för några år sedan. Därför känns det viktigare än någonsin att barnböcker får det utrymme de förtjänar. Och just därför är jag så glad över Bladen brinner!

Just nu har de en Kickstarter-kampanj för att kunna fortsätta skapa denna fina podd. Det första delmålet är redan täckt – höstsäsongen är säkrad! (Hurra!) Men ju fler som stödjer, desto fler avsnitt blir det! 🙂

Till nästa säsong hoppas jag på mer snack om illustration och illustratörer, ämnen som förstås ligger mig varmt om hjärtat! ♥

Hoppas att ni har en fin dag!

/Marta

En oväntad syster

För några månader sedan var jag i full gång med att illustrera ”En oväntad syster” av Audrey Vernick & Olugbemisola Rhuday-Perkovich. Det är en rolig och varm historia om två tjejer som ofrivilligt blir systrar. Den är skriven av en judisk-amerikansk och en afro-amerikansk författare, där de porträtterat en karaktär var. Ändå känns det inte oharmoniskt i läsningen, deras sätt att skriva passar bra tillsammans och ger mer en ökad bredd på karaktärerna. Så här skriver förlaget om boken:

”Det enda som Naomi och Naomi har gemensamt är sina förnamn. Ja, och att deras föräldrar har börjat träffa varandra. Suck! Därför tvingar de Naomi och Naomi att gå med i samma klubb. Där måste tjejerna hitta ett sätt att jobba tillsammans. Kommer de även kunna hitta ett sätt att bli en riktig familj?”

Här kan ni se hur det ser ut från skiss till färdig illustration:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag brukar oftast inte lägga så mycket energi på karaktärernas kläder, men här kändes det som att det var en viktig del av deras personliga uttryck. På vissa ställen är det beskrivet i detalj vad de har på sig, på andra ställen får jag hitta på själv (som på den här bilden). Jag blev nöjd med mönstret på väskan!

 

 

 

 

 

Här får tjejerna reda på att båda heter Naomi! Det var en rolig scen att rita, där föräldrarna är jätteglada, medan barnen inte tar det lika bra…
Den här scenen (nedan) fram emot slutet var också rolig att illustrera! Men det var lite knepigt med perspektivet. Jag gillar att ibland rita snett uppifrån, då det ger en annan känsla.

 

 

Som på den här bilden. Här hade jag också lite svårt med perspektivet och det blev kanske inte perfekt, men jag tycker att det förmedlar känslan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Omslaget ville jag skulle kännas varmt och mysigt samtidigt som den visar tjejernas skeptiska men samtidigt lite nyfikna inställning till varann. Historien utspelar sig i New York, så jag ville gärna ha med en vacker färggrann dörr som det finns så många av där. Färgerna blev ljusa och våriga med blommande körsbärsträd. Till vänster är en processbild, när jag precis börjat lägga på lagren med akvarellfärg. Sedan lägger jag på skuggor och fler detaljer. Till sist ger jag lite mer textur till vissa delar med färgpennor.

Jag kände mig riktigt nöjd med resultatet till slut och det var kul att använda lite färger som jag oftast inte jobbar med! 🙂

Till baksidan målade jag små bakverk, eftersom de hela tiden äter kakor och går på café i berättelsen! 🙂 Bakverken fick pryda pärmarnas insida också.

Ps. Boken finns med i Girl:ITs nästa paket: https://girlit.se/nasta-paket

Hoppas att ni har det fint!

/Marta

Årets ALMA-pristagare

Idag tillkännagavs vem som tilldelas årets Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Vinnaren är Wolf Erlbruch, som är en tysk illustratör och författare!

Juryns motivering:
”Wolf Erlbruch gör viktiga livsfrågor tillgängliga och hanterbara för läsare i alla åldrar. Med humor och värme djupt rotad i en humanistisk grundsyn visar hans verk det lilla i det stora. Han behärskar mästerligt sin teckningskonst och bottnar i en lång tradition samtidigt som han öppnar nya kreativa fönster. Wolf Erlbruch är en omsorgsfull visionär.”

Wolf har bland annat skrivit och illustrerat ”Döden, Anden och tulpanen” (Lindskog Förlag, 2012). Vi kommer att skriva mer om den senare här på bloggen, men här är ett litet smakprov!

Så fint, eller hur?

I svensk översättning finns också ”Leonard” (Förlaget Hjulet, 2016) och ”Det var det fräckste!” (Berghs förlag, 2002). I övrigt har han skrivit och illustrerat ett tiotal böcker på tyska, samt illustrerat nästan femtio böcker av andra författare.

Wolf föddes 1948 och illustrerade sin första bilderbok som 37-åring. Innan dess hade han bland annat jobbat som illustratör för tidningar. Han arbetar med kollage och mixed media – bland annat blyerts, kritor och akvarell. Illustrationerna är både enkla och välgjorda och ibland tycker jag att de blir riktigt poetiska!

Hans texter är ofta humoristiska och utspelar sig i en vardaglig miljö, men är samtidigt filosofiska och tankeväckande.

Wolf Erlbruch har tidigare belönats med ett tiotal olika priser för sina böcker och illustrationer.

Länk till ALMA-prisets hemsida: http://www.alma.se/

/Marta

”Hästen från himlen” och vårens projekt

Hej kära läsare! Hoppas att ni har en fin fredag. Här i Malmö är det verkligen vår i luften, vintergäcken och snödropparna har funnits länge redan och nu börjar också krokusarna titta upp..

Jag arbetar för fullt med nya barnböcker. Två kapitelböcker kommer ut i Girl:ITs och Penny&Friends bokklubbar nu i vår och jag jobbar redan med ett par nya. Snart påbörjas också arbetet med en ny, spännande bilderbok! Förutom det ska jag också göra ett omslag till en av mina favoritförfattare! Det känns fantastiskt roligt och jag tror att de hårda första åren som frilansare äntligen börjar betala sig.

Idag tänkte jag visa några av illustrationerna från ”Hästen från himlen” av Moa Mansén, som jag jobbade med i höstas. Det är en helt sagolik historia om norrsken, magiska hästar och mystiska väsen! Jag hade ganska ont om tid på mig med illustrationerna och tänkte att jag skulle försöka jobba snabbt. Men manuset var så inspirerande att de första bilderna blev väldigt detaljerade… och sedan var jag förstås tvungen att fortsätta i samma stil. 😉 Resultatet blev ett par veckor med tecknande från morgon till sen kväll!

Jag hade flyttat in mitt ritbord i köket för att det är så fint ljus där på morgonen. Det kan vara skönt att byta miljö ibland. Och praktiskt med nära tillgång till kaffe!

Hästarna i boken har färdats till jorden från himlen och därför var det inte så viktigt att de liknande någon speciell ras. Men eftersom jag inte har så mycket vana av att rita hästar var jag tvungen att utgå ifrån referensbilder. Jag blev helt förälskad i Andalusiska hästar (kallas också ”Pura Raza Española”) och skapade berättelsens hästar lite fritt utifrån dem. Jag tror inte att det finns några hästar som kan utstråla en sådan vild skönhet och styrka som Andalusiska hästar!


Det finns också med en charmig men lurig liten räv i berättelsen: Puck, som på många vis är den som driver handlingen framåt..
Och i skogens djup gömmer sig förstås också den mystiska Skogsfrun… Bilden på henne tog längst tid, då jag helt fastnade i alla små detaljer i bakgrunden.

Alla svartvita illustrationer är som vanligt gjorda med tusch och stålstift. Omslaget är färglagt med akvarell. Till norrskenet använde jag också rätt mycket akvarellpennor för att få fram de klara färgskiftningarna.

Hoppas att ni tyckte det var intressant att läsa om min process. Kommentera gärna om ni vill att jag ska skriva mer ingående om till exempel akvarell- eller tuschtekniker.

Ps. Nu finns nästa bok jag illustrerat i Penny&Friends klubbpaket: https://pennyfriends.se/nasta-paket

Trevlig helg!

 

 

 

/Marta

”Den förbjudna ritten” – illustrera hästböcker

Hej alla kära läsare!

Jag tänkte berätta lite om processen bakom min första hästbok. Boken heter ”Den förbjudna ritten” och är skriven av Angela Dorsey. Den kom ut i höstas i Penny&Friends bokklubb. Tyvärr kan man bara få boken om man är med i klubben, men det är roligt att den kommer ut till tusentals unga läsare i både Norge, Finland och Sverige.

Detta var första gången jag fick illustrera en hästbok! Efter det har det blivit två till, som ni snart kommer att få se. Jag jobbade med boken samtidigt som jag gick en sommarkurs på Gotland i Life Drawing, (den roligaste och mest lärorika kurs jag gått!) Tyvärr ritade vi bara människor, inte hästar. Och jag hade inte ritat hästar sedan jag var kanske 8år. Så i början var det en utmaning! Jag ägnade mycket tid till att öva ritteknik och att bygga upp hästen genom lättare geometriska figurer. Det första försöket såg hemskt ut, men efter ett tag började det mer och mer likna en häst!

Jag brukar göra skissen ganska snabbt för att sedan koncentrera mig på den färdiga tuschteckningen, där jag kanske ändrar ställning på figuren m.m

 

 

 

 

 

 

Som vanligt tuschar jag med flytande tusch och stålstift. Jag försöker få variation i linjernas tjocklek och på så vis framhäva form och djup i bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken utspelar sig i det vackra landskapet runt Yukon, Alaska. Jag satt och tittade på mycket inspirationsbilder från området och använde till och med Google Earth för att få bättre uppfattning om omgivningarna. Flickan Claire får reda på att hon och hennes mamma inte längre kommer att åka till mr Davis ranch på somrarna. Ledsen rider Claire ut på vallacken Smokey för en sista tur. Men vädret kan ändras snabbt i Yukon, och trots att det bara är sensommar rullar plötsligt ett snöoväder in! Smokey och Claire blir fast i den förbjudna ravinen, där det finns vargar…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vargarna föll sig mer naturligt för mig, jag har alltid älskat att rita både vargar och hundar! Jag ritade dem mest som barn, men då satt jag också dagarna i ända och ritade sida upp och sida ner, så lite sitter kvar 😉

 

Det jag gillar mest med boken är att man får följa både människornas och vargarnas perspektiv. Vargarna är vilda och kan vara farliga, men inte onda. Läsaren får sätta sig in i hur de lever och varför de reagerar som de gör.

Jag fick göra små runda porträtt på Claires vackra vallack Smokey, hästängeln Angelica och vargmamman Snowfall.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Den förbjudna ritten” är en spännande bok med mycket action, och den var väldigt rolig att illustrera! I de två kommande hästböckerna har jag fått sätta mig än mer in i hästarna anatomi, uttryck och rörelsemönster och det känns som att jag lär mig mycket!

Omslagsillustrationen är målad i akvarell och sträcker sig över både fram- och baksidan.

Ni kan se alla bilderna på min hemsida: http://www.martaleonhardt.com/bookillustrationswolfchasm

Hoppas ni har en fin vecka!

/Marta

Boktips – Dinotopia

Hej kära läsare!

Idag vill jag tipsa om en riktig skatt från barndomen: Dinotopia, illustrerad och författad av James Gurney. Jag älskar den här boken, och känner ett litet rus av lycka när jag nu öppnar den för första gången på många år. Den är något så ovanligt som en bilderbok för barn i mellanåldern, något som jag saknar ett större utbud av!

20161110_140212

”Boken du håller i dina händer utgör en ögats odyssé. Du kan pröva den på närmaste åttaåring. Alla dinosaurierna är exakta, baserade på fossila fynd. Huruvida resten är äkta beror på dig själv. Det hör hemma i marmorhallen, inte på ett museum, utan i din fantasi, på spegelns baksida, den värld som egentligen är den sannaste.”

– ur förordet av James Gurney själv.

Detta berör mig djupt, eftersom jag själv har en stark tilltro till fantasins livsnödvändiga roll. Och det här är verkligen en bok som sätter fart på fantasin och inspirationen! Den är skriven som dagboksanteckningar av en far och son, som efter ett skeppsbrott hamnar på ön Dinotopia. Det visar sig att dinosaurier lever kvar där, sida vid sida med människor…

20161110_141228 Att boken är skriven från en upptäcktsresandes synvinkel, på ett sakligt och lite gammeldags språk, tillsammans med noggranna skisser och anteckningar från hans observationer, gör att den känns mycket trovärdig. Det är många som undviker krångliga ord och ”vuxet” språk i barnböcker, men jag tror att det här får barnet att känna sig mer inkluderad och närmare mötet med en blick in i en verklig värld. Åtminstone var det så för mig som barn.

20161110_141255

20161110_140118

Läsaren får både utforska en fantastisk drömvärld och samtidigt lära sig en hel del vedertagen fakta. Illustrationerna är målade med olja, på ett realistiskt vis. Tittar man nära ser man att hans penseldrag är förvånansvärt lätta och att blyertslinjerna skymtar igenom. Detta förhöjer känslan i boken och visar prov på en stor skicklighet. Boken gavs ut för första gången år 1992, och tog Gurney två års artbete att slutföra.

I tider då när det är svårt för ett barn (eller vuxen!) att hantera världen runt omkring sig kan fantasin vara en stunds verklighetsflykt, men också en plats att bearbeta känslor som kanske inte riktigt får rum i andra sammanhang, samt en näring till de drömmar vi så väl behöver!

20161110_140028

Hoppas att ni har det bra i höstmörkret!

Ta hand om varann och er själva <3

/Marta

 

 

 

Boktips: ”Var är min syster?”

Hej kära läsare!

Detta är andra dagen på vår temavecka om Sven Nordqvist och jag vill passa på att tipsa om en relativt nyutkommen bok av honom: ”Var är min syster?”. Den kom ut 2007 på Opals förlag, men baseras faktiskt på en idé som Sven fick för 25 år sedan, redan innan Pettson och Findus blev till.

Jag älskade Sven Nordqvists böcker redan som barn, men den här boken fick jag alltså läsa första gången som vuxen. Den är en resa genom en fantastisk och absurd värld, lika förunderlig som verkligheten kan tyckas för ett fantasifullt barn på upptäcksfärd. Jag fullkomligt älskar Svens känsla för detaljer! Det går att titta på bilderna igen och igen och upptäcka nya saker. Små varelser har ett eget liv och en egen historia som pågår i periferin till bokens berättelse. Detta är verkligen bilder att försvinna in i!

Samtidigt är berättelsen en historia om syskonkärleken hos en bror och syster.

”Du måste hjälpa mig att leta!
Min syster är försvunnen!
Vi skulle ut och leka
och nu är hon inte här.
Jämt så är hon borta,
alltid får man leta,
här och där och upp och ner
och under över allt.”

Och så börjar äventyret i jakten på den försvunna systern!

/Marta

Boken ”Tim & Jag” + materialnörderi

Hej kära läsare!

Jag tänkte skriva ett kort inlägg en om bok jag illustrerade i våras: ”Tim & Jag” av Anne Booth. Den ingår i en serie böcker jag jobbar med för Stabenfeldts två bokklubbar Girl:IT och Penny & Friends. Böckerna skickas ut till mängder av läsare i Sverige, Norge och Finland. ”Tim & Jag” ligger i Girl:ITs paket som kommer nu i november, så jag väntar själv med spänning på att få se hur den blev i tryck! Man vänjer sig aldrig riktigt av känslan att hämta en bok på posten som man själv varit med om att göra… Boken är en riktigt fin historia. Anna får ta alldeles för mycket ansvar hemma, med föräldrar som är helt upptagna på var sitt håll. Så här står det om boken hos förlaget:

”Anna har det tufft. Pappa är utomlands och mamma lägger knappt märke till att hon har en dotter. Allt hon bryr sig om är Annas lillebror, den för tidigt födda bebisen Jack. Det är upp till Anna att hålla ordning på allt. Och i skolan går ALLT fel med kompisarna … Nu när de skulle spela i band och teve skulle filma dem, dessutom! Den enda Anna kan prata med är sin hund, Tim. Men vad händer om Tim försvinner? ”

Dog EarsKort sagt var det en väldigt rolig bok att illustrera! Nu vidare till lite materialnörderi! 🙂

Detta var också första gången jag på allvar provade varmpressat akvarellpapper. Jag brukar alltid måla på kallpressat, vilket är bäst lämpat om man använder mycket vatten. Däremot är det lite jobbigt i den första delen av mina illustrationer – tuschandet. Jag tuschar som ni vet helst med stålstift och flytande tusch, något som jag älskar eftersom linjerna blir så dynamiska. Lite pappersludd fastnar dock ofta i spetsen och det blir väldigt drygt i längden. Varmpressat papper är slätare, vilket gör att tuschet flyter bättre och att det blir lättare att göra detaljer! Med stålstift går det att göra pyttesmå detaljer som annars kan vara svårt även med en 0,05 penna.20161013_142953

Det tog ett litet tag att vänja sig vid det nya pappret, men nu älskar jag det! Arches är dock ett ganska dyrt papper, så det är bra att ha några billigare block till vardags. Just nu använder jag Royal Talens Indian Ink, men det finns flera olika som är bra. Det viktiga när man vill måla med vattenfärger ovanpå sen är att det är ett vattenfast tusch. Till de svartvita illustrationerna brukar jag använda Daler Rowneys papper ”Smooth Heavyweight”.

Här är några av de 14 illustrationerna i boken:

TimAnna and friends Tim & Anna

Pile of costumesBy the seaDress up

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hoppas att ni tyckte det var intressant läsning. Säg gärna till om det är något speciellt inom min illustrationsteknik eller konstmaterial som ni vill veta mer om! Och om det är någon av er som har barn som är med i klubben, eller är det själva, vore det förstås jätteroligt att höra vad ni tyckte! 🙂

Här är boken hos Girl:IT.

/Marta

Intervju med barnboksillustratören och författaren Sanna Borell

Sanna har skrivit och illustrerat boken ”Jakten”, som kom ut på Olika förlag den här våren. Det är en spännande och fartfylld bok, med vackra färger och mönster. Boken presenterar också en moralisk frågeställning. I många barnböcker är det väldigt tydligt vad som är rätt och fel och vem som är ond eller god, men här öppnas det upp för diskussion.

jakten_omslag

Hur fick du idén till boken?

– Boken består av flera idéer som har fogats samman. Själva grundidén kom till när mitt barn och jag pratade om godhet och ondska. Av någon anledning pratade vi om tjuvar och mammor. Hon hävdade med bestämdhet att en person inte kan vara tjuv och mamma samtidigt, för tjuvar är onda och mammor är goda. Det gick jag och funderade på sen. Även om det på sätt och vis är bra att barn tänker att mammor alltid är goda så tycker jag att det finns något provocerande med det. Så därför ville jag göra en bok med en huvudkaraktär som både är mamma och tjuv. Boken tar samtidigt upp frågan om det kan vara okej att stjäla. Mamman i boken är onekligen en tjuv, men är hon verkligen ond?

Vill du berätta lite om hur ”Jakten” kom till? Började du med texten eller med bilder? Hur ser din arbetsprocess ut?

– När själva idén var någorlunda utformad så började jag skissa på hur bilderna skulle utformas. Någonstans i en gammal skissbok hade jag ritat en figur som jag tyckte om, men som inte använts till något. Jag plockade helt enkelt upp figuren och gjorde den till tjuvmamman i boken. Gamla skissböcker kan vara en skatt, och jag kan verkligen råda andra att skissa ner alla små idéer någonstans. De kan tas fram senare, och sättas ihop på nya sätt.Jakten_8

Jag har lagt märke till att texten i boken är väldigt snygg, hur har du gjort den?

– Tack! Det mesta i boken är gjort digitalt. Texten har jag dock gjort för hand, med tusch och pensel. Sen är den inskannad och tillfixad i Photoshop. Jag är glad att förlaget lät mig behålla den. Jag förstår de som tycker att all text ska vara skriven med tydliga typsnitt i bilderböcker. Samtidigt är bilderböcker nästintill konst ibland, och jag ville att texten och bilderna skulle passa ihop. Det är möjligt att vissa bokstäver är en aning svåra att läsa för ett barn, men det känns positivt att få visa att utformningen av bokstäver kan vara rolig och ganska fri. Min sexåring gillar att rita snirkliga och ibland oläsliga bokstäver. Jag skulle kunna rätta henne, men tycker att det är viktigare att hon tycker att det är roligt att skriva.

Vad tyckte du var roligast i processen och vad var svårast?

– Nästan alla projekt tycker jag är roligast alldeles i början. När idén håller på att formas och man leker runt med olika möjligheter. Just då får jag ofta lite hybris, men det lägger sig sen när de första bilderna är klara. Sen mot slutet brukar det kännas bra igen!

Det svåraste var att göra berättelsen tillräckligt tydlig. Förlaget (Olika) var mycket hjälpsamma, och läste boken för barn och så. Tillsammans gjorde vi några ändringar för att ännu tydligare få fram vad det handlar om.

Du har tidigare gjort boken ”Djungelön”. Var processen med ”Jakten” mycket olika från din tidigare bok?

– Dungelön var ett mer personligt projekt. Jag pratade inte med så många om den, och jag visade inte upp bilder under arbetets gång. Jag hade inget barn då, så den är mer påverkad av mina egna bilderboksminnen från när jag själv var barn. När jag gjorde Jakten gick jag kursen Bilderböcker för barn på HDK, och visade upp texten och bilderna för väldigt många människor. Det kan vara bra att få kritik från andra, men om det blir för mycket kan man tappa bort sig själv lite grann. Nu när boken är färdig och tryckt, tycker jag att jag tog till mig lagom mycket av andras åsikter och behöll det jag själv tyckte var viktigt. Och jag är väldigt tacksam för all tid och energi som andra har lagt ner på att läsa och gå igenom Jakten.

Har du fått någon respons eller roliga reaktioner från läsare?

– De roligaste reaktionerna har kommit från barn. De verkar ha starka åsikter om vad som är rätt och vad som är fel, och har kommit med egna förslag på hur tjuvmamman kunde gjort istället för att stjäla o.s.v. Det var precis sådana diskussioner jag hoppades på när jag gjorde boken! Från vuxna har jag mest fått kommentarer om illustrationerna, även om de också har pratat om den moraliska frågeställningen. En sak som många gillat är att boken har olika färgteman på olika uppslag. Väldigt många har även sagt att boken ser ut som ett tv-spel.Jakten_11

Vad har du på gång härnäst?

– Jag har precis vunnit förlaget Opals bilderbokstävling i Sven Nordqvists ära. Boken heter ”En sån dag” och ska komma ut i höst. Det känns som en väldigt lång tid att vänta. Jag vill visa upp boken nu! Men många av illustrationerna är än så länge bara skisser, så jag har en del jobb att göra nu i sommar.

Var kan man köpa boken?

– Jakten går att köpa hos flera internetbokhandlar, som till exempel Adlibris. Den går även att beställa på Olikas sida. Om någon vill ha den signerad går det bra att köpa en direkt av mig. Det är bara att höra av sig till sanna@sannaborell.se

Och tillslut, var kan folk hitta dig om de vill se mer av ditt arbete?

Jag jobbar som frilansande illustratör, och min hemsida är sannaborell.se Titta gärna in!

 

/Marta