Boktips: William Morris bok

Ett litet fredagstips till alla William Morris-fans, med eller utan barn:

William Morris bok, utgiven på Alvina förlag 2011, skriven och illustrerad av den franska duon Benjamin Lacombe och Agata Kawa, är en sann fröjd för sinnena.
Det är möjligt att den är så där rolig för ett barn, fast det beror förstås på vad det är för ett barn; det är en ganska lågmäld berättelse om den unge Williams avfärd och vistelse på internatskolan Marlborough College.Exempel ur texten är:
” William betraktar sin mamma där hon sitter mitt emot honom i sin långa, mörka klänning. William vet att det dröjer innan han får se hennes milda ansikte igen. För idag är det den stora dagen, dagen före avfärden.”Det är alltså en lätt dramatisk känsla över hela texten, en slags nerv eller känslighet, som går fint ihop med det spröda och sirliga i Agata Kawas illustrationer.Boken är oerhört vacker som sådan, den har ett ganska udda format (B: 215, H: 345), vackert språk och formspråk och illustrationerna flödar över av frodiga Morris-växtligheter.

Berättelsen är baserad på händelser ur hans liv, och den blir till sist ganska spännande ett kort tag, i alla fall för alla som kan relatera till att spendera lektionerna med att sitta och rita i stället för att lyssna på läraren…

Vill du läsa mer om William Morris och Arts & Crafts-rörelsen så kan du göra det här.
Trevlig helg-läsning!

/Linda

Lusse lelle…lille Lucifer?

Glad Lucia på er idag!

De flesta känner nog redan till den vanligaste myten om att Lucia var en kristen kvinna som sägs ha levt under antiken, år 283 efter Kristus, i Syrakusa, Sicilien.
Att hon inte ville gifta sig någonsin, utan ville bara tjäna gud.
Att hon därför gav bort hela sin hemgift till de fattiga, och när mannen hennes mor lovat bort henne till blev kränkt av detta, så slet Lucia ut sina ögon och skickade honom dem i hopp om att han skulle förlora intresset för henne då, att utan sina vackra ögon var hon inget värt. (Hon belönades dock genast för sin tro med ett par nya ögon av Gud, de nya ögonen sägs ha varit ännu vackrare än de hon hade tidigare.) Men den kränkte mannen angav henne istället till myndigheterna, som kristen, och hon straffades genom att skickas till bordell. Och att när hon vägrade, försökte man bränna upp henne, utan framgång, och att man slutligen stack henne till döds med en dolk eller ett svärd. Lucia helgonförklarades ca 100 år efter sin död och tillbeds inom katolicismen.

Helgonet Lucia avbildas ofta med sina första par ögon på en bricka och ett svärd eller en fjäder. Ibland har hon svärdet genom halsen, ibland har hon bara ett sår där.

Helgonet Lucia avbildas ofta med sina första par ögon på en bricka och ett svärd eller en fjäder. Ibland har hon svärdet genom halsen, ibland har hon bara ett sår där. Målning av Francesco del Cossa (1473).

MEN. Visste ni, att den troligtvis största anledningen till att vi firar Lucia här i Sverige, kommer från 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, och luciadagen inföll samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet. Som längsta och mörkaste natten på året, sades det vara mycket oknytt, häxor och demoner i farten. Det gällde att stanna uppe och vaka (lussevaka) så inte käringen Lussi eller Lussegubben kom ner genom skorstenen och ställde till oreda eller straffade någon som kanske inte varit helshysst under året. Utsända av Lucifer själv förmodligen.

Utseendet vi har på vår Lucia idag verkar vara ihopsamlad från olika håll: det röda bandet hon bär runt midjan ska symbolisera blodet som rann när hon stacks till döds, dog martyrdöden, och ljusen i håret sägs komma från att hon ska ha gått i katakomberna bärandes på mat till fattiga andra kristna, eller att det ska representera en gloria.
Men ljusen i sig verkar komma från att man firade ljuset under den mörkaste natten under medeltiden.
I början under 1700-talet, när traditionen låg i sin vagga, var det vanligt att det var män som antog rollen som Lucia, och ännu mer när den senare började sprida sig på universiteten, där ju kvinnor inte var tillåtna. Så att Lucia tvunget ska framställas av kvinnor eller flickor är något som började först under 1920-talet.
Förmodligen är vår svenska tradition även inspirerad av den tyska högtiden Christkindlein, då en flicka fick klä sig i vitt med ljuskrona för att symbolisera Jesusbarnet, alternativt en julängel, buden är många.  Här är en sida med mer spännande berättelser om Lucias uppkomst.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

DET var lite kring Lusse-firandets historia det!
Vill ni veta mer om vad det finns för barn- bilderböcker som handlar om Lucia, så rekommenderar jag er att kika in på den här sidan, där har man sammanställt en liten lista av böcker.

Sedelärande inför jul

Så här inför jul är det ofta mycket snack med barnen om att sköta sig, skärpa sig och tygla sig, allt för att slippa kol i skorna eller ris i strumpan. Snart kommer Tomten, St Nikolas, Julängeln, Krampus eller vem det nu är man ska akta sig för, alternativt smöra för i december.

Jag tycker det är en intressant kvarleva, som påminner mig om de gamla sedelärande barnböckerna man på allvar läste för sina barn ”förr i tiden”, och kommer osökt att tänka på klassikern ”Pelle snusk” (Struwwelpeter) från 1845 (1849 i Sverige).
Boken är skriven av läkaren och psykiatern Heinrich Hoffmann, och originalutgåvan är även illustrerad av honom. När boken rönte stor framgång bland familj och vänner, och slutligen blev uppköpt av förlaget Literarische Anstalt i Frankfurt, övervakade han själv tecknarna som skulle illustrera och litografera utgåvan, eftersom han var rädd för att man skulle försöka förbättra hans avsiktligt enkla och naiva bilder.
Boken är en av de mest utgivna och översatta barnböcker genom tiderna, och spreds snabbt över hela Europa när den utkom i över 100 upplagor och sammanlagt  mer än 20 miljoner exemplar. Första titeln på boken blev: ”Lustige Geschichten und drollige Bilder mit 15 schön kolorierten Tafeln fur Kinder von 3 bis 6 Jahren.” (Lustiga berättelser och farsartade bilder med 15 färgtryck för barn mellan 3 och 6 år.)
Jättesmidig.

struwwelpeter_omslag

Boken är full av små berättelser på rim, om vad som händer i fall man inte äter sin mat (man förtvinar och dör helt enkelt), om man leker med tändstickor (man brinner upp), om man suger på tummen (man får den avklippt av skräddaren med den stora stora saxen) bla. Men mitt i alla de här omänskligt hårda och bisarra ”uppfostrings”-förslagen, så dyker det upp ett inslag av medmänsklighet i form av antirasism kan man väl säga; i berättelsen om vad som händer i fall man ”skrattar åt svarta”. Visserligen är utkomsten i berättelsen ganska bisarr också; Nikolas doppar de elaka barnen i bläck så att de blir ÄNNU svartare än moren. Men jag antar att det här går att skönja ett ställningstagande från författaren. Han gör även narr av jägaren som är efter en hare, vilket jag tycker är snygg satir.
Nedan följer axplock ur boken, som i mitt fall är på tyska.
jager

nikolas

Ner med de elaka mobbarna i ett bläckhorn!

katzen soppkaspar tummen

Blir du sugen på att läsa mer om tidig barnlitteratur? Jag visste väl det! Här är en länk till boken Pelle Snygg och barnen i Snaskeby i sin helhet, utgiven 1896 här i Sverige, skriven och illustrerad av Ottilia Adelborg

Och här är vidare en länk till författaren, tecknaren och konstnären Edward Lear – en av de första nonsensförfattarna och som 1846 gav ut A Book of Nonsense, en volym med limerickar för barn.
Här är en av bilderna från den boken, sannerligen nonsens när den är som bäst!

/Linda

Alice – den 150-åriga flicksnärtan

Vi på Barnboksverket tycker att det är på sin plats att skriva ett par rader kring flickan som inspirerade Lewis Carrol till det storslagna verket och huvudperson i Alice i Underlandet, för att fira att det i år är 150 år (!) sedan den utkom.
Min personliga reflektion är att den känns lika intresseväckande och underhållande idag, som den var då. Här följer en slags kort biografi över Alice; en del fakta kanske är felaktig, det finns många olika versioner om en del saker, som hur många syskon hon hade och huruvida hon och prinsen faktiskt var kära i varandra, och om hur mycket av Alice som verkligen ligger till grund för Alice-karaktären i boken.

alice_och_lewis

Alice och Dodgson

År 1862 befann sig den engelske författaren och matematikern Charles Lutwidge Dodgson på utflykt i en roddbåt med sina goda vänner och deras döttrar, däribland 8-åriga Alice. Han berättade en fantastisk saga där hon tjänade som protagonist.
Alla som har läst Alice i underlandet eller sett den som film, vet att det inte är den typiska, sedelärande sagan vi pratar om här, utan vad jag hört sägas, den första berättelsen för barn, åtminstone i nedskrivet format, utan sensmoral och där syftet var ren underhållning.
Alice bad Dodgson att skriva ner den åt henne, vilket han också gjorde. Kort därefter hamnade den hos ett förlag och efter många olika diskussioner om titel, så blev det den vi alla känner som Alice i underlandet (eng. Alice in Wonderland). Den publicerades 1865 under pseudonymen Lewis Carrol på förlaget McMillan och blev en ganska så omedelbar succé.

Alice's_Adventures_Under_Ground_-_Lewis_Carroll_-_British_Library_Add_MS_46700_f45v

Ur det ursprungliga manuskriptet, med illustrationer av Dodgson själv

Boken har översatts till minst 174 olika språk och jämförs med Bibeln och Shakespeare när det gäller mest citerade verk. Kulturella yttringar som influerats av verket är oräkneliga.
Till manuset gjorde författaren själv 37 illustrationer, men den första tryckta upplagan försågs med träsnitts-illustrationer av satirtecknaren John Tenniel. Författaren var missnöjd med dem därför att Alice inte avbildats så som hon såg ut, nämligen med mörkt hår och kort lugg, och upplagan drogs in. En del menar att den drogs in därför att John Tenniel inte var nöjd med tryckkvaliteten. En ny utgåva postdaterad 1866, med samma illustrationer, kom ut strax innan jul -65, och den var en fortsatt succé.

tenniel

Illustratör: John Tenniel

Så, vem var Alice egentligen?

Alice_Liddell

Alice Liddell, fotograferad av Dodgson

Alice Pleasance Liddell, född 4 maj 1852 i Westminster, London, som fjärde barnet till paret Lorina Hanna Liddell och Henry Liddell, dekanus vid Christ Church, Oxford.
Alice var ett av tio syskon, men det var främst med sina två systrar Lorina och Edith hon umgicks. De gjorde ofta utflykter tillsammans med Dodgson, och Alice gillade särskilt att gå på det nyöppnade University Museum och titta på dinosaurie-skelett, uppstoppade djur och insekter.
Alice växte upp i en familj som höll många tillställningar för den höga societeten och fick tidigt lära sig att föra kultiverade och intelligenta konversationer med den högre kretsen, som ofta bevistade deras hem. Det var så hon kom i kontakt med Prins Leopold när hon blev lite äldre. De blev kära i varandra, men drottning Victoria/Leopolds moder, ville att hennes son skulle gifta sig med en prinsessa, vilket han också senare gjorde, efter att Alice först hade gift sig med cricketspelaren Reginald Hargreaves.                                    Prinsens dotter döptes efter Alice, och Alice’s andra son döptes efter Leopold, så deras kärlek levde på sätt och vis vidare i barnens namn, kan man väl säga om man är lite utav en romantiker.

eighteen-year-old-alice-liddell

Alice, 18 år, fotograferad av Dogdson

Alice och Reginald flyttade till Cuffnells, ett vackert hem på landet i Hampshire.
Som liten hade Alice tagit konstlektioner för John Ruskin och hon hade ett fortsatt intresse för att teckna, måla och hugga ut bilder i trä. På kyrkan St. Frideswide i Osney sitter idag en panel hon gjort för en dörr till en annan kyrka.

Under 1.a världskriget förlorade paret sina två söner och Reginald återhämtade sig aldrig riktigt från den chocken och sorgen, han avled 1926. Men Alice fortsatte att vara aktiv socialt, men fick svårigheter med ekonomin och beslöt sig för att sälja manuskriptet hon fått av Dodgson i julklapp 1864. Det gick för 15.400 pund och hon kunde nu bo kvar i huset.
1932 blev Alice inbjuden till en Lewis Caroll-utställning i New York för att motta en hedersutnämnelse. Hon deltog, men blev utmattad av all uppståndelse som väcktes kring henne; hon fick drivor av brev från fans och ettriga journalister kom efter henne.
Hon dog av ålder 1934 och hennes aska ligger i familjegraven i Lyndhurst, Hampshire.

AliceHargreaves

Alice Hargreaves

Slutligen en modest tribut i form av en egenhändigt tecknad tolkning av Alice:

linda_tolkning

Alice av Linda Siewert

/Linda

Barnböcker (En tidsresa) del 2

Under mitten av 1800-talet införde Sverige obligatorisk folkhögskola vilken hjälpte till att sprida läskunnigheten till lägre åldrar och samhällsklasser.

Bland 1800-talsklassikerna har vi så klart H C Andersens sagor, Oliver Twist och Alice i Underlandet.

473px-Calineczka_VP_ubt

Tummelisa skriven av H C Anderssen

 

img_1201773_32279258_0

Nils Holgersson. Som han såg ut i Japan

1906 gav Selma Lagerlöv ut boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Det var den första svenska boken som översatts till över 60 språk. Boken var ursprungligen skriven  som läsebok i svensk geografi och ingick i serien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor.

0121

Barnen ifrån Frostmofjället.

I början av 1900-talet började barnlitteraturen räknas som en egen genre. Barnböcker började skrivas om socialt engagemang. Som exempel har vi Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjällen och äventyr- och detektivromaner blev populärt. Fabler och sagor blev också större. Vi fick en bredd bland barnböckerna.

Vilka av dessa gamla barnböcker har du läst?  Eller kommer du att tänka på någon annan?

Barnböcker (En tidsresa) del 1

Jag har funderat länge på vad jag skulle skriva om den här gången och samlat på mig en hel del material. Men så nu när jag väl sitter här så inser jag att jag inte alls ska skriva något av det. Inte just nu. Jag sparar det till senare och istället börjar jag från början. Från allra första början.

Det visade sig att det var ganska svår att ta reda på när den första barnboken skrevs.

Först måste man bestämma sig för vad barnlitteratur är för något. Är det böcker skrivna speciellt för barn? The Amber Spyglass skrevs för barn men anses vara en vuxenbok. Medan Mark Twains Huckleberry finns äventyr skrevs för vuxna men anses som barnbok i dag. Man skulle kanske säga att den barnbok är en bok med flera nivåer. en som man uppskattar som barn och sen en annan som vuxen.

John Amos Comenius bilderbok Orbis Pictus, 1658, brukar räknas som den första boken skriven för barn. En lärobok illustrerad med träsnitt.

JohnAmos copy copy

Första nöjesboken för barn skulle John Newbery stå för den gavs ut 1744 och hette A Little Pretty Pocket-Book och såldes med en boll för pojkar och en nåldyna till flickor.

johnNewbery

Innan dess hade barnlitteraturen till uppgift att uppfostra men senare skulle mycket av dessa berättelse anses olämpliga för barn. Dit hör sagor av Charles Perrault som dom flesta av oss känner till, om inte på annat vis så genom Disneys filmatiseringar.

I slutet av 1700-talet var barnböckerna till för att uppfostra barnen till bra samhällsmedborgare. Startskottet skulle vara Rousseaus Emile och John Lockes Some Thoughts Concerning Education.

66451_2

Under romantiken började det skrivas sagor i allt större utsträckning med fabler. En av dom riktigt stora under den här tiden var Anna Laetitia Barbauld. Hennes böcker gavs ut med större bokstäver än vanligt och skrevs med ett språk särskilt riktat till barn.

nose

 

Vad betyder barnböcker i dag? Vad är trendigt? Är vi upplysta? Och vem bestämmer vad dom ska handla om?