Mitt första inlägg

Hej alla som läser Barnboksverket!

Jag är en ny här och tänkte börja med att presentera mig själv, beskriva vad jag sysslar med och berätta hur allt började.

Jag heter Lina Sandquist och jag bor i Malmö. Efter att ha varit bosatt i Skara, Vingåker, Uppsala, Hofors och Göteborg, samt gått en rad olika utbildningar hamnade jag, efter att ha träffat min kärlek, i Malmö. Jag bor tillsammans med ett litet gäng bestående av Niko (kärleken), vårat barn Mio och katten Sally.

Ur ” Om natten- en bok om allt som händer medan du sover ”

Hur började resan mot att till slut bli barnboksillustratör då? Det började redan när jag var barn och min mamma vittnar om att jag ritade i stort sett varje dag under hela min uppväxt. I skolan hade jag svårt för att koncentrera mig, så där fortsatte jag att rita i och utanför marginalerna i skrivböckerna. Det var också på så sätt, under mellanstadiet som mina karaktärer sakta började växa fram. Jag har tagit den omvända vägen- att börja skapa fritt ur fantasin och sedan på konstskolor fått lära mig att gestalta och lära mig de olika teknikerna. Men det började alltså med vanlig blyertspenna och bläckpenna i skrivböckernas marginaler. Jag är så glad att jag hade svårt att koncentrera mig och på så sätt upptäckte att det var något skapande jag skulle arbeta med.

 

Ur ” Om natten- en bok om allt som händer medan du sover ”

I gymnasiet valde jag Samhällsvetenskapliga programmet med övertalning av syokonsulenten. Det var ok och det gav mig en bred grund att stå på, även om jag stundtals var extremt rastlös och bara längtade efter att få göra vad som helst där man fick använda händerna och skapa något. Jag tänkte hela tiden att efter studenten kan jag plugga till vad jag vill.

Det gjorde jag också- jag började med en ettårig bred estetisk utbildning, för att ta reda på exakt vad jag ville jobba med. Det var som att vara i himmelriket i ett år, på helgerna längtade jag efter att det skulle bli måndag igen så jag fick fortsätta med foto, film, teckning, måleri, kroki, smide, keramik, hantverk och skrivande. Det är något av det bästa jag har gjort. Jag fastnade för foto och spenderade otaliga timmar i mörkrummet med att framkalla och söka vidare till fotoutbildningar. Jag kom istället in på en mediautbildning med inriktning mot illustration och grafisk form. Det var där och med hjälp av en lärare som jag upptäckte att det var något inom bilden som passade mig. Jag gick därefter en måleriutbildning på Domen Konstskola i Göteborg och utvecklades massor. Därefter sökte jag till det tvååriga Serie- och Bilderberättarprogrammet i Hofors (Gävle högskola), gick vidare till en provdag och kom sedan in. Tyvärr finns inte skolan kvar längre, men det var två lärorika år där jag tecknade serier och barnboksbilder konstant hela tiden, även på helger (och nätter). Här utvecklades mina karaktärer ännu mer. När jag började där hade de ett ganska galet och spretigt uttryck, men nu lugnade de ner sig lite och blev mer sammanhållna. Det var då barnboksvärlden började kännas helt rätt för mig och mitt slutprojekt på skolan blev också en barnbok.

Ur ” Om natten- en bok om allt som händer medan du sover ”

Det tog sedan ganska många år innan jag satsade helhjärtat på illustrationen. Jag visste inte vilket annat jobb jag skulle kombinera frilansandet med, valde fel några gånger och de jobben tog all min energi. Det är klurigt det där- att hitta ett annat jobb(än det man är utbildad till) som inte tar all ens energi, men fortfarande är tillräckligt utmanande för att inte blir uttråkad. Jag blir tyvärr uttråkad ganska fort och behöver få använda min fantasi och jobba med problemlösning om det ska hålla i längden (som illustratörsjobbet). Jag kom så småningom fram till att det var på särskola och med barn som har autism jag ville jobba med. Det passade mig perfekt. Det var verkligen något att bita i men arbetsdagen hade också lugna inslag. På hösten 2014, efter att jag varit föräldrarledig hade jag laddat tillräckligt många år och kände att det var dags. Jag var mer peppad än någonsin. Jag började med att sätta ihop en portfolio med barnboksinriktning och åkte sedan till Bokmässan i Göteborg. Där gick jag på lite skakiga ben runt och pratade med alla bokförlagen och delade ut min portfolio. Två förlag nappade ganska direkt och så hade jag fått mina första jobb som illustratör.

Nu två och ett halvt år senare har jag snart illustrerat fem böcker, så när jag väl hade bestämt mig så rullade det på. Det är verkligen så det funkar, det där med att bestämma sig och tro på det fullt ut. Som timvikarie på särskola jobbar jag fortfarande vid sidan om frilansandet och trivs fortfarande väldigt bra med det.

Här nedan är böckerna som jag illustrerat:

Om natten- en bok om allt som händer medan du sover ”, manus: Embla Sue Panova,  Idus förlag 2015

 

” Varför finns jag? ” , manus: Karin Salmson, OLIKA förlag 2016

Just nu håller jag på att jobba med tre böcker. Det är en ny bokserie som främjar små barns språkutveckling. Det är ett helt nytt koncept och det känns mycket spännande att vara med och utforma. Manus står författaren Embla Sue Panova och talpedagogen Jessika Linde för. Böckerna ges ut på Speja förlag (Votum) i augusti 2017.

Här är omslagen (ungefär hur de kommer se ut):

Bokserien ” Nu ska vi prata! ” , manus: Embla Sue Panova och Jessika Linde,           Speja förlag 2017

Planerna inom närmaste framtiden är att jobba med ett eget barnboksmanus, börja illustrera för äldre barn och att fortsätta lära mig gouache.

Nu fick ni i stora drag veta hur vägen fram till illustratörsyrket sett ut och vad jag har arbetat med sedan jag startade.

I fortsättningen tänker jag recensera barnböcker jag tycker är extra bra, skriva och visa skisser runt arbetsprocessen och om annat som faller mig in och förstås har med barnböcker att göra.

Ha det så fint tills nästa gång!

/ Lina

 

 

 

 

Recension: Spöket i köket

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 23.03.18Det trillade in en bok som vi blev ombedda att recensera. Undertecknad blev som eld och lågor och bönade och bad att få skriva. Det skulle bli den bästa recensionen någonsin. Med humor och inlevelse skulle jag skriva så bra så att barnboksförfattare skulle stå i kö.

När jag väl fick tag på boken satte jag mig tillrätta med en kopp te, papper och penna. Här skulle det minsann recenseras! Jag läste igenom boken först en gång och sen en gång till.

I min fantasi hade jag skrivit spaltmeter om boken och nu fick jag inte fram ett enda ord. Inte en enda bokstav. Jag förstod den inte. Jag kunde inte greppa den.

Boken heter Spöket i Köket och är utgiven på Heidruns förlag. Skriven av Sara Berg och Karin Frimodig med illustrationer av Matti Berg.

Sara och Karin har även skrivit ”Kim och skrutten”.

Varje uppslag börjar med med ett ljud som ”Phuuu” eller ”Schhhh” följt av ett ett rim och en beskrivande bild.

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 23.03.47

Veckorna gick och jag kände att det blev svårare och svårare. Något jag trott skulle vara så lätt var så otroligt svårt. Tillslut fick jag erkänna mig besegrad. Jag klarade inte av att skriva en recension om den här boken. Tillslut vände jag mig till experterna. En grupp med treåringar.

 

Barnen gillade verkligen boken. Den är välformulerad och fångar treåringarnas intresse med ord som finns i barnens vardag som till exempel snabbmakaroner. Bilderna tyckte de var en aningens mörka och dystra. I tre dagar fick barnen låna boken av mig och nu frågar de när de kan få tillbaka den och läsa den igen. Bra betyg till barn, författare och illustratörer.

Och jag kan bara hålla tummarna att jag får fler recensionschanser.

 

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 23.03.53

 

/Johannes

 

Magiska djungeln

Vilken åldersgrupp riktar sig en bok till? Jag fyller 32 i år och satt och log när jag läste denna enkla och fina bok. Överraskningsmomentet som hela boken är baserad på blev aldrig uttjatat eller tråkigt. Även om jag snabbt listade ut hur det egentligen stod till kunde jag inte låta bli att le.jpg2

I Magiska Djungeln av Hanna Olausson får vi följa en prickig zebra som träffar en flygande apa och en massa andra spännande djur. Eller hur är det egentligen? Är zebror prickiga. Det här är en bildande bok för de minsta. Boken skojar och leker och jag kran riktigt höra förtjusta barnskratt.jpg

Magiska Djungeln är skriven och illustrerad av Hanna Olausson under en Australienresa och utgiven av förlaget Ordalaget. Men det tänkte jag att Hanna själv skulle få berätta om i ett senare inlägg.Skärmavbild 2014-04-12 kl. 14.15.31

Barnböcker från när jag var liten.

Jag funderade lite på vad jag läste och tyckte om när jag var liten. Jag började med att gå igenom vad jag hade i mina bokhyllor. Jag har tre stycken bokhyllor. Två fullhöjd och en halv. Där fanns mycket faktaböcker och en hel del tidskrifter men ingen barnbok. Ett av svaren kan vara för att jag inte har några barn. Ett annat kan vara att vi var tre (Senare fyra) syskon som delade på böckerna. Jag är nummer två i skaran och således var många av böckerna ärvda från min storebror. Jag tror även att vi har en ganska stark muntlig tradition i familjen.

Så när bokhyllorna nu inte kunde vara till någon hjälp så fick jag återigen ta till dom där små grå.

Första boken jag kom att tänka på var ”Petter och hans fyra getter” av Einar Norelius.

Varför nu den här boken satt sig i mitt minne är för att det var den första boken jag lärde mig att ”läsa” utantill. Och större delen av boken finns kvar där uppe mellan öronen även om den fysiska boken förmodligen slutat sina dagar som pappersmassa efter oräkneliga ”läsningar”.

 

Unknown

Petter och hans fyra getter är en bok på vers där orden rimmar vilket underlättade vid inlärningen.

Nästa bok som jag kunde dra mig till minnes som också etsat sig fast i mitt undermedvetna var en bok som min farmor läste för mig när jag var lite och det var ”Skinn skerping” av Astrid Lindgren Jag minns att jag alltid blev alldeles kall i nacken och gömde mig bakom soffan när farmor läste den. Men hon fick inte sluta. Hade hon väl börjat så var hon tvungen att läsa klart. Annars så skulle skinn skerpings osaliga vålnad förfölja mig i skuggorna i all evighet.

62641028_o2

Bilderna i boken fick mitt blod att frysa till is. Jag verkligen avskydde den. samtidigt ville jag höra den. Många gånger.

 

 

Sen kom jag att tänka på en bok till som gjort intryck på mig. Men den kan jag inte komma på vad den hette. Jag ska leta runt nästa gång jag är hos föräldrarna. Den handlade i alla fall om en åsna som inte får vara med i ett julspel som skall anordnas bland människorna. Dom andra djuren tycker synd om den och gör ett vackert täcke till åsnan (eller om det var en mulåsna) Jag har för mig att det var ganska så fina bilder i den i alla fall.

 

Som avslutning hittade jag faktiskt en bok från min barndom i min bokhylla. En bok om kroppen för barn. Väldigt spännande och lite äcklig minns jag att jag tyckte.

barnbok012

barnbok013

Vad har du för bokminne från när du var liten?