Grågris – boken

Citat

Det hela började egentligen med att min son fick två marsvinshanar i 11-årspresent. Oväntat nog blev den ena (Olle) gravid och tre till små-grisar behövde husrum. Två hanar (vi kollade noga) inackorderades hos en vän och honan behöll vi själva. Hon var alldeles grå om nosen så hon fick heta Grågris.(De andra fick ungefär lika fantasifulla namn: Plattgris/Slätgris – han var den enda med slät päls, och Oll-Pelle – efter mamma Olle och pappa Pelle.)

Grågris visade sig vara en riktig Lilla My/Pippi Långstrump-typ. Hon visade mod, missnöje och magstyrka i allmänhet och rättframhet och självständighet i synnerhet. När familjen Gris var lösa på golvet så var det hon som sprang efter en som en liten hund, och det var hon som ledde familjen ut på okänd mark (utanför lekfilten). När hon protesterade gjorde hon det med kraftfulla ninjasparkar och när de var sugna på något gott (marsvin i flock blir alltid sugna unisont) tjöt hon högst av alla. Hon var som gjord för äventyr, så vi hittade på en massa historier om henne. Det har resulterat i 6 stycken titlar på äventyr och en faktiskt färdig barnbok; ”Grågris går på café”. Den är inte publicerad någonstans än dock, men jag tänkte dela med mig här av lite bilder och texter ur den så länge.

Gragris_front
Omslag, framsida

hökoja_web

“Grågris var tonåring, det märkte man på hennes tilltagande
lättja och plötsliga och abnorma musikintresse.”

Grågris blir utskälld
“En hund stannade till och med och skällde på henne. Hon skämdes över
overallen som inte bara var en storlek för liten, utan även rosa med prickar på.”

cafedörr
“Dörren var alldeles för tung för Grågris att öppna, men
snabbtänkt som hon var kom hon genast på en smart plan.”

personal_web
“Två ansikten till kom nära, det ena såg ut som en
olycklig citron och det andra såg ut som en sömnig postsäck.”