Minus och stora världen

Jag var inte särskilt förtjust i berättelserna om Pettsson när jag var liten (tyckte de var rätt trista), för mig handlade de 100% om de vackra bilderna. Den bok av Sven Norqvist jag verkligen verkligen älskade, bilder och text, var Minus och stora världen.

Minus i stora världen

Boken handlar om en pojke, Minus, som ger sig ut på promenad för att se sig om i världen och möter en massa olika figurer på vägen. Boken är centrerad kring siffror på det viset att varje uppslag (både i bild och berättelse) har en siffra som tema. På ett uppslag är det exempelvis sju av väldigt många saker i bilden, på nästa är det åtta etc. När jag läser om boken på förlagets hemsida ser jag att det (kanske inte helt överraskande) finns en pedagogisk tanke bakom detta, att barnen som läser ska uppmuntras att räkna. Det fungerade på mig kan jag säga!

Åtta fågelholkar

Åtta fågelholkar

Tant med två av allt

En tant med två av allt

Sven Nordqvists bilder är perfekta för en sådan övning, när man räknar får man verkligen grotta ner sig i alla små detaljer och hittar nya finurligheter varje gång. Det är något härligt motsägelsefullt med detta, att man kan finna ett mönster i dessa myllrande proppfulla bilder. Jag är visserligen en sorteringsnörd men misstänker ändå att fler kan uppskatta detta. Det är också något tillfredsställande med att se samma föremål ritade på flera olika sätt, liksom i ”20 ways to draw a …”-serien. Eller som i de där böckerna vi gjorde i mellanstadiet där man ritade massa näsor på en sida, massa ögon på nästa, frisyrer, kläder etc, och så fick kompisen peka på en grej per sida och så ritade man ihop resultatet till en figur. Det är fortfarande kul, testa!

//Frida